Nu nalkas verkligen sommaren, och vädret har varit fantastiskt i mest hela Sverige under Mors Dags helgen detta nådens år 2012, tror jag. Många lärare (och elever?) drar på de sista krafterna inför slutspurten.
Det gäller att samla krafterna inför nästa termin med unga, ivriga människor som kan få lära sig om de kemiska undren i vår vardag och i naturen. Det händer ju så mycket kemiskt i naturen nu! Det kanske man inte tänker på i första taget, vi har fått lära oss att det är biologiska processer som gör att växter och djur utvecklas. Och det är ju också sant.

Sen är det faktiskt ganska roligt att  inse, att bakom de deskriptiva biologiska processerna finns en annan nivå av fenomenen, som inte är lika synlig, men som också kan studeras och förstås. 

Frågan är hur vi ska kunna förmedla detta intresset utan att sudda ut elevers intresse med alltför förnumstiga och "uttömmande"  förklaringar, som gör frågor "onödiga". För utan eget ifrågasättande blir det ingen inlärning. Varje person måste få vara herre i sin egen inlärningsprocess och sin egen förståelseutveckling.

I juli hålls en konferens ICCE (International Conference on Chemistry Education) i Rom. En av sessionerna handlar just om detta: Best Practice, kallas den.  Uppsala universitets rektor, Ewa Åkesson, brukar säga att det skulle vara tillräckligt med Good Practice, och jag håller med henne.  

Jag ser verkligen fram emot att få tala med andra kemiutbildare från hela världen, som intresserar sig för frågan om hur vi bäst kan förmedla intresset för och kunskap i det kemiska tänkandet till följande generationer utan att alltför mycket skriva dem på näsan om hur det hela ska gå till. Det finns alltså en risk för att jag återkommer till ärendet.

En riktigt trevlig sommar till dig, kära Bloggläsare