Så är dt dags för årets Skolforum igen. Det har blivit ett fenomen som inte bara försiggår i Stockholm utan också i Lund och Göteborg. Och visst ärdet väl bra att lärare slipper åka så långt för att få ta del av ett mycket brett upplägg av aktiviteter för skolan.

Nationella resurscentra är på plats som vanligt i Älvsjö, iår tillsammans med Nationellt resurscentrum i mtematik. Det kändes att det var ganska mycket folk på Älvsjömässan idag, och våra presentationer har väl lyckts dsamla en del lärare. Vid våra montrar är det åtminstone lärare som vill vet avad det är som pyser, och händer, och som vill ta del av vårt material.

Det pågår också viktiga skoldebatter, jag missade Jan Björklund och Mikael Dambergss debatt idag, men däremot hörde jag Ibrahim Baylan och Gustaf Fridolin tillsammans med kolleger från Folkpartiet, Moderaterna och ev. ännu någon partirepresentanat. En lärare Anna Anu Viik, från Gotland talade för att man inte fokuserar på viktiga frågor i skoldebatten utan det blir mycket liv om tekniska frågor som läxor eller icke läxor, betyg åk x eller Y osv.

Den fråga man mest hann tala om är hur ska lärarna få mer tid, och alla deltagare var rörande överens om att det måste minskas på administrativt arbete för lärarna, och politikerna skulle försöka att inte blanda sig i skolans arbete där lärarna bör ha sin yrkeskomptens. Det är allt bra och önskvärt, kan jag tycka.

En sak tyckte jag dock att glömdes bort, möjligen p.g.a att debatten var ganska kortvarig: man behöver inte bara söka efter tidstjuvar utan lika mycket efter energitjuvar! Om en arbetstagaretvingas utföra sitt arbete utan att själv kunna fatta beslut och påverka det så blir det lätt energidränerande. Det är väl vad som hänt i dagens skola, reformerna har duggat så tätt, och krävt så mycket arbete som lärarna inte har haft möjlighet att själv påverka,  att de  inte riktigt orkar med utvecklingsarbete eller den stora entusiasmen, som är allas vår drivkraft när det är som bäst. Vi får hoppas att det blir lugnare och att skolan får arbetsro en tid framöver, för det behövs för att ny energi ska kunna bubbla fram.

Efter semestern i somars kan man säga att KRCs personal, inklusive undertecknad, har levat en minst sagt turbulent tid, som fortsätter i ovisshet!
Möjligen kan det ha undgått en del av skolans NV-lärare, som själva har varit utsatta för en till synes aldrig sinande ström av skolreformer, att de nationella resurscentren i kemi, fysik, biologi och teknik skall dras in med kort varsel. Med kort varsel, som det verkar, men vi inte har fått någon underhandsinformation från regeringen, utan bara läst i Anders Borgs budget att det blir halverat ekonomiskt stöd för oss 2014 (räknat till 1 juli).
Informationen om vårt framtida öde har vi fått gräva fram på diverse myndigheters hemsidor, i statsbudgeten och via rykten som florerar. Det känns olustigt att behöva svara på t.ex jornalisters frågor om detta, men som vi helt enkelt inte har information om (jag bortser från olika slag av rykten), som t.ex varför detta sker, eller vad det uttalade syftet är.  

Det finns flera aspekter som är värda att noteras:

1. Vad ska ske med ämnesstödet i kemi för skolorna om KRC inte finns? Det finns massor av lärare (och elever) runt om i landet  som behöver tips, råd och förklaringar gällande kemins begrepp, laborationer, säkerhet, koppling till både vardag och forskning. Det räcker inte bara med ämnesdidaktik för att ta kemikunskaperna ett snäpp uppåt för eleverna.

2. Hur ska ens en del av våra resurser kunna överföras till ett annat lärosäte med annan personal, utan att man uppfinner hjulet på nytt, och/eller tappar viktiga bitar somdet tar tid att bygga upp? Även om det finnas god vilja från alla parter, blir det svårt.

3. Det tar tid att bygga upp ett stadigt förtroende för brobyggarverksamhet av det slag som NRc utfört (lärare, politiker, skolmyndigheter, andra relevanta myndigheter, lärosäten, SCs, branschorganisationer etc.) av detta slag. Förtroende, som inte går att "ge över", utan måste förtjänas.

4. Hur ska man på vettigt sätt kunna veckla ner verksamheten på dagens NRC, utan att personal och "övergivna" lärosäten skadas oskäligt. T.ex har Akademiska Hus (statligt), som hyr ut lokaler, en uppsägningstid på 18 månader. Jämför det med regeringens 6 månader (Anders Borgs höstbudget,  men också det är oklart slutdatum). När ska personalen börja se sig om efter ett nytt jobb, vi har inget säkert slutdatum, eller plan för vilka olika scenarier som kan tänkas komma ifråg?.

Det är svårt att värja sig för tanken att denna "reform", är alldeles för ogenomtänkt vad gäller konsekvenser och syfte. Och det underlättas inte av att vi inte får diskutera frågan med Utbildningsdepartemetet, som är vår uppdragsgivare, trots olika slag av påstötningar från vår sida.

Om du vill stödja en fortsatt verksamhet, åtminstone tills det nya ämnesdidaktiska centret etablerat relevant ämnesstöd i alla våra ämnen, kemi, fysik, biologi och teknik kan denna petition av NV-lärare vara värd att notera, både för den inledande testen och för möjligheten att uttrycka en åsikt:http://www.skrivunder.com/bevara_nationella_resurscentra_i_biologi_fysik_kemi_och_teknik