Direktlänk till inlägg 19 juni 2012
Det har blossat upp en debattunge, som handlar om elever som inte klarar ordinarie kurser under terminstid, borde fortsätta sin skolgång under några sommarveckor för att läsa upp dessa ämnen. Reaktionerna är oftast antingen ja (Jan Björklund, Michael Damberg) eller nej (intevjuade elever, en del politiker). Facket vill ha mer pengar för sommarkurser osv. Argumenten är ganska förutsägbara, liksom från vilket håll de kommer.
I ett större perspektiv kan man tänka sig att det handlar om två klassiska metoder, piska eller morot. I arbetslivet och i vårt fullvuxna liv får vi tåla båda. Vi vill skydda våra barn från att uppleva tvång, men ibland undrar jag om det inte vore bättre att låta barnen få uppleva "mildare" tvång redan från yngre år, så de hinner vänja sig att det är så livet är inrättat, innan de blir tonåringar, och får vakna upp till en hård verklighet.
Vi måste äta vissa ämnen för att må bra, och vi behöver få en viss mängd sömn. Det är ingen (?), som ifrågasätter det som ett påstående. Men däremot finns det en hel del som i praktiken anser att barn ska få välja själva, vad de äter och när de vill gå till sängs. Är det bara konflikträdsla och/eller lättja? Eller finns det andra outtalade argument för ett sådant agerande?
Barn som inte klarar av skolan, har problem. Inte bara med betyget, här och nu. Utan ännu mer i framtiden, om inget görs (av barnet, med eller utan hjälp av andra) för att ändra på situationen.
Frågan är om man kan lösa detta dilemma genom att vända det till en "morots-situation"? Kan man göra trevligare kurser (ev. med tilläggsfinansiering?) med mera individuell undervisning på sommarlovet, utan att få flere elever som inte klarar de ordinarie kurserna? Så att sommarkurserna inte upplevs som bestraffning, utan som en satsning. Hur ska de i så fall utformas? Ska andra elever än de som fått underkänt få gå, frivilligt för att förkovra sig? Vem ska betala?
Det är många frågor som behöver besvaras, innan man kan ta ställning till förslaget. Eller vad tycker ni?
Förmågorna har lyfts till oanade höjder i dagens skola. Det är förmågorna som ska utvärderas heter mantrat. Men förmågorna kan ju inte uppstå utan att eleverna får förståelse för sakinnehåll och erfarenheter. Hur och när ska eleverna (hinna) få dem?*...
Rapporten är sorglig läsning, inte bara med tanke på de svenska resultaten. En av fyra 15-åringar inom OECD har inte uppnått basnivån av kunskaper & förmågor inom de tre kärnområdens matematik, läsning och naturvetenskaper. Och då ska man veta at...
Bloggare brukar vara flitigare än vad jag varit på senare tid. Min motivering att INTE skriva, är att redan finns ett (för) stort ordflöde i frågor som berör naturvetenskaper i den svenska skolan. Ibland verkar debatten mest förvirrande, och tillför...
Nu är väl de flesta som har jobb eller skola på gång igen efter semester och sommarlov, och försöker starta upp "inspirationsformen" igen för vad vi nu råkar jobba med. Jag har under sommarens molniga och blåsiga dagar funderat litet på begreppet ...
På sin blogg skriver läraren Alexandra Alexandersson om det absurda i hur betyg kan sättas idag p.g.a. den nyinförda lärarlegitimationen. Se http://www.groupon.se/deals/travel/ga-flywise-49/65352506 Det är lätt att hålla med om att det hela kan bli...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 | 5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 | 20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
||||
|