Rapporten är sorglig läsning, inte bara med tanke på de svenska resultaten. En av fyra 15-åringar inom OECD har inte uppnått basnivån av kunskaper & förmågor inom de tre kärnområdens matematik, läsning och naturvetenskaper. Och då ska man veta att det inte är några märkvärdigheter som krävs för att uppvisa att man nått basnivå!
För Sveriges del är det 66.3 % som klarar basnivån på alla tre områden, medan 15 % inte klarar något av dem.Och andelen som klarar basnivån på låga poäng inom alla tre områden i Sverige är nästan 30 %. 

Svaga skolresultat har inte enbart betydelse för individen, utan hela samhället kan antas påverkas i grunden: länders långsiktiga tillväxt äventyras. Rapporten bedömmer att om alla 15-åringar kunde uppnå PISA-testets basnivå skulle det kunna ge en 13 gångers ökning av BNP i lägre inkomstländer och en 28 % medelökning av BNP i 80 år!
I medelinkomstländer skulle det innebära en 16 % ökning av BNP, så det är inte några små effekter det handlar om. Svaga skolprestationer påverkar m.a.o oss alla, oberoende av egna prestationer. Vi måste angripa problemen gemensamt. Vad kan vi då göra, efter alla dessa "katastrofrapporter", kan man undra.

Förutom att socio-ekonomisk och anna segregation påverkar resultaten, påpekar rapporten att  vi framför allt måste skapa KRÄVANDE och STÖJANDE MILJÖ i skolan.

När man försökte analysera resultaten för de, år efter år, bäst presterande ländernas skolor steg några idéer till ytan:

1. Tidig diagnos för elever med problem, och de åtgärdas direkt (medan de är mindre)

2. Höga förväntningar på ALLA ELEVER

3. Extra stöd för invandrare (och deras barn)

4. Koppling (och nätverk) mellan bättre och sämre presterande skolor

5. låta samhället komma in på olika sätt för elever som behöver extra stöd

Om man se på den svenska situationen, kan man notera att pkt 1 saknas helt.Här borde vi NRC kunna komma in och hjälpa med material kan man tycka 8efter analys av vilka problemen är). Pkt 2 kan endast förverkligas om lärarna själva har kapacitet att svara emot det som krävs av eget kunnande, både ämnes- och didaktisk förmåga krävs. Där finns NRC redan.

Det extra stödet till invandrare kommer säkert att behöva åtgärdas i.o.m den nya flyktingströmmen, och den situationen kräver en noggrann analys och eftertänksamhet.

Den sista punkten är också intressant. Även i den punkten kan jag se en möjlighet för de NRC i ma/fy/ke/bi/te och svenska som andra språk att bistå och underlätta. Vi måste i alla fall förhålla oss till den policy som Skolverket för ut, för den är nog bindande i många fall för de svenska skolorna. 

jag skulle gärna delta i en diskussion om idéer för att stödja speciellt naturvetenskaper i den svernska skolan, men även matematik och svenska, för de ämnena är nära kopplade när det gäller inlärningen, som vi kan se av rapporten.
Hela rapporten hittar du på www.keepeek.com/Digital-Assest-Management/oecd/education/low-performing students 9789264250246-en#page3